Det var storm på Bysjöns bruna vatten och vi hade enkom tur att vi kom torrskodda fram till platsen där pappa skulle hämta upp oss och båten.

Torrskodd var jag däremot inte i somras när den hade varit med om väder. Våran trogna kanot. För första gången i vårt gemensamma liv har den legat i vatten i år, förtöjd vid brygga. Annars har vi alltid haft den hemma på tomten och bara plöst upp den på släpkärran när vi känt för att åka någonstans.

Men den här sommaren bestämde mamma att vi skulle låna plats hos min kusin - i utbyte mot fria paddelturer.

Som du kanske minns var det på slutet en tämligen blötlagd sommar...

Så jag blev såklart inte förvånad när mamma kom och sa att vi måste åka till kanoten och tömma den på vatten innan den sjunker.

Så "vi" packade ner badkläder och handduk och gav oss iväg.

Från parkeringen ner till bryggan är det en stig och ganska stenigt sista biten ner till vattnet.

När vi krånglat oss ner dit säger mamma "ojdå jag har visst glömt baddräkten i bilen".

Vilken skräll.

Så, jag bytte om och trevade med fötterna ner i vattnet. Har du en aning om hur slemmigt fastlandet blir när det plötsligt ligger under vatten??

Mamma utrustade mig med en tillbringare och en 10-liters hink och sa "hopp i". Så då gjorde jag det.

Har du någonsin försökt simma med en 1liters tillbringare och en 10-liters hink?

Det är jättesvårt.

Höll på att gå till botten med de båda ösdonen flera gånger.

Mamma stod på land och hejade på. Sigge pep oroligt.

Till sist hade jag nått fram till kanoten, hivade mig upp med ena armen över kanten och började ösa. Det var så mycket vatten i att min vikt i båten tillsammans med allt vatten hade fått den att sjunka på direkten. Jag fick helt enkelt hänga kvar där på kanten och ösa.

Och jag öste. Och jag öste.

Mamma filmade hjälpsamt.

Kallt som satan.

När jag öst ur kanoten simmade jag vidare till nästa båt, som tillhör min kusin. Den är mycket större och jag kunde, med stor möda kravla mig upp i den. Det var inte någon graciös uppvisning kan jag säga. Vad långt upp en båtkant är om man kommer nerifrån vattennivå!

Efter mycket möda och besvär, och en fnissattack från henne på land, tog jag mig endå upp i båten. 

Börjar ösa. Fryser nå förbannat.

Inser att ena tissen är på rymmen från bikinikupan. Tänker att det är väl själva fan att alla som bor sjönära ska ha jävlar panorama-fönster. 

Hoppas ingen är hemma...

Jamen du se ju! Bryggan är ju långt åt helskotta ut i sjön och där hänger lilla Sundbergskan med hjärtsnörp och fötterna intrasslade i sjögräs..tvi fan.