Oharmoniskt

Vissa dagar är det helt enkelt mycket på O. 
O-harmoniskt. O-skönt. O-mysigt. O-bra.
O-drägligt. O-lydigt. 

Inte kul. Helt enkelt. Idag till exempel. 

Jag har jobbat helgnätterna (fre/lö/sön) veckan som gick. Det innebär helt ledig denna veckan! Härligt utan O tyckte jag! 

Var uppe tidigt imorse. Borde kanske varit ut & löpt egentligen men jag packade istället ryggsäcken med fika & begav mej till skogs med Jyckestycket. 

Första 4km hade vi motvind. & jag hatar som sagt vind. Behöver inte vind. Jag känner mej levande utan att ha halva frisyren i käften & mascaran rinnande längs kinderna. Så. 

Men så nådde vi till Gömmaren. Äntligen i lä. Vinden susar i trädtopparna, det har jag ingenting emot.

Jyckestycket beter sig lite lätt hysteriskt, kastar sig än hit än dit i kopplet & jag tänker ännu en gång att fan, jag måste boka tid för ny kastrationsspruta.

Det är töväder. Blir ganska omgående blöt om fötterna eftersom jag inte har rätt skor alls för ändamålet. Eftersom jag har enorma skavsår kvar efter förra svängen runt Gömmaren i kängor. Så. Jag var inställd på att bli blöt men blev endå irriterad när det hände.

Efter 4km skog går vi off-road för att hitta nånstans att fika. Det visar sig vara rätt mycket snö i blåbärsriset. Blir blötare. Hittar en liten fläck under en gran som ser skapligt torr ut. Slår oss ner där. Tövädret tilltar & även om granen skyddat mot regn skyddade den inte från flasarna av tösnö som rasslade ner från grenarna.

Jag flyttade ut från under granen för att undvika mer töflasar i nacken. 
- Då börjar det regna. 
Jag svär högt.
Jyckestycket får banan. 
Jag dricker några munnar kaffe - bränner mej i halsen. Tar en skumgodis som tyvärr råkat ut för tö som gjort den helt slemmig & uppluckrad. Säger nåt om att jag säger upp mej som människa. 
Packar ihop & börjar pulsa tillbaks till leden. Stukar foten.
Jyckestycket noterar INGENTING av vad som händer på andra sidan snöret så han fortsätter nerför sluttningen trots mina "ssssakta neeeeeer". Så jag åker på röven. Får snö under jackan & i svanken. Svär. 
Säger upp mej som flockledare också.

Antar en aggressiv gångstil som håller i sig hela vägen hem. Kastar mej på soffan & dricker upp kaffet som nu åtminstone nått drickbar temperatur. 

13,5km terräng.
Har ännu inte tagit ställning till eventuell löpning ikväll. Det får min stukade fot avgöra. 

Hejdå. 








kutaspring.blogg.se

Löpning. Hund. Blommor. Inredning.

RSS 2.0