Rosa oktober i alla ära men här har vi minsann lagt ALLA pengar på tandläkarräkningar för mej & Jyckestycket.

 

Jajjamänsan.

 

Jag hade återbesök hos Tandis i onsdags. Plockade några stygn & tandis var MÄKTA nöjd med sin insats.

Det läker fint. Ja? Fattas bara. Så som jag LIDIT. Både känslomässigt & ekonomiskt.

 

Något ännu värre som hände i onsdags var att jag på morgonen var till Södra djurkliniken & lämnade in Sigurd...

Han har en epulid som vi bokat tid för operation för.

Det visade sig när dom fick sig en grundligare inblick i munnen hans att han hade en rot kvar i ett hål där ingen tand fanns kvar...?!

Han hade även begynnande tandlossning i de två främsta smågrynen i nederkäken så när dom ringde & frågade om dom fick ta bort dom med var det ju inte så mycket att fundera över.

 

På eftermiddagen fick vi hämta hem en groggy jycke som ögonen gick i kors på.

Nu har vi ett gediget tandvårdsschema med vanlig borste, mellanrumsborstar i olika storlekar, tandkräm, skölning av op.sår & stomodine. Puh! Sigge är inte något fan av tandvårdsrutiner överlag.

Han vill inte bli pillad i munnen.

 

Vem vill??

Nå. Det är inte så mycket att orda om. Vi fortsätter kampen om delad tillgång till hans tänder.

 

Han har för övrigt varit med stammisarna på landet i helgen eftersom vi jobbat natt. Ikväll är Husse ledig så han mötte upp vid hemkomsten. Sigge var SÅ glad att se Husse.

Tills tandborsten åkte fram.

Så när vi pratade för en stund sen togs beslut om att Sigge tydligen ska få sova i sängen inatt pga Husses dåliga karaktär & samvete.

En stund senare pratade jag med mamma - då berättade hon att Sigge fått ligga i SOFFAN med henne i stugan pga hon tyckte synd om honom pga nyopererad.

 

När JAG för två veckor sen hade status nyopererad lät jag honom ligga i sängen med mej pga självömkan..

 

Hmm...kan man börja ana ett mönster här..?

 

 

 

Växlar raskt från tänder till fötter:

Två lördagar efter min operation gav jag mej ut på första löpturen.

Det var dumt.

Stygnen fick knipa för kung & fosterland för att inte blon skulle spruta ur käften på mä. Usch.

Känns lite provocerande också att MUNNEN ska va den del av kroppen som sätter stopp för ett löppass?

 

Nå. Jag lugnande mej några dagar till & i fredags gav jag mej ut på en 5-km-runda. Den gick relativt fort, smidigt osv. Tills jag sprungit färdigt. Slutdestination var centrum för jag skulle handla inför jobbnätterna.

Plötsligt har jag noll & ingen kraft i benen, kände mej kallsvettig & trodde verkligen att jag skulle kräkas över frysdisken på Coop.

 

Tack & lov gjorde jag inte det. Väldigt dålig känsla på ett i övrigt najs pass.

Var skitsur när jag kom hem & publicerade ett inlägg på Instagram & skrev att jag ska överlåta löpningen till dom som är bra på det i fortsättningen.

 

 

Sitter trots det just i detta nu på jobbet & googlar loppkalendrar ..