Åka tåg

Sitter på tåget norröver.
Trodde mig kunna vara stuuupsäker på att både tunnelbana och regionaltåg skulle eka tomt eftersom vem fan reser på juldagen??

Jo det ska jag tala om att ALLA reser på juldagen. Och alldeles särskilt dom med husdjur.

Jag har i dom flesta fall jag rest med SJ varit mycket nöjd. Det är förvisso inte alltid eller ganska sällan man kommer någonvart på utsatt tid, men ombordpersonalen är och har alltid varit toppen.
Ett förbättringsområde förutom tidtabellen torde dock vara utrymmet för husdjursresenärer.

I vagnen, eller kupén av vagnen där husdjur tillåts finns 9 sittplatser. Det är pyttelitet.
Och OM, gud förbjude, alla dessa 9 skulle ha husdjur med sig.
Nä, helt orimligt.
Det är alltså två bord inklämda också per 4 platser plus en mupp-plats på tvären där jag tror att personalen egentligen har en plats OCH en enorm bagagevagn med.

Så jag bad till högre makt på väg till tåget om att vi skulle vara själva idag. Sigurd och jag.
Och vem som nu tog emot min bön feltolkade å det grövsta.

I vagnen var vi från start: Sigge, en mops, en staffetik som Sigge lindrigt sagt blev KÄR i och en jamande, skräckslagen katt.
Halvvägs till Uppsala har konduktören hittat en "friåkare" med hund någonstans i tåget som nu skulle ansluta med sin husse.
Tack och lov bara en liten trasselsudd som vägra lämna husses knä för när Sigge lite artigt försökte hälsa fick han två tandrader i ansiktet. Dumma lilla byracka.
I Uppsala klev en kvinna just på med en enooorm och lurvig hund men den fick stanna i utrymmet mellan utgångarna.

Nu är nästa stopp Gävle och jag har gett upp hopp om inga fler pälsar.

Sigurd då. Förutom att han nu gråter efter staffetiken som ligger på ett säte bredvid matte utom synhåll så sköter han sig exemplariskt! 
Han är så jävla fin min jycke <3

kutaspring.blogg.se

Löpning. Hund. Blommor. Inredning.

RSS 2.0