LångfredagsLånglöp
På onsdagen efter att också ha gått av nätterna hasade J ombord på ett tåg från Stockholm.
När långfredagen kom hade vi båda återvänt från de hjärndöda nattarbetares klubb. Då slog vi helt enkelt till med ett långlöp.
Traditionsenlig äventyrsjogg. Tre av mina favoritmål i närheten checkade vi av.
Först ut vackra Ol-Larsbergen och dess getåsryggar. För dej som är nyfiken men okunnig så är getryggsås en rullstensås med "smal rygg" och branta sidor. Formationen bildades när inlandsisen smälte och drog med stödjande grus och sand från åsens sidor.
Enligt sägnen har området fått sitt namn efter en pojke vid namn Olof. Han ska ha blivit bortrövad av troll efter att hans mor mjölkat ihjäl en trollko. Pojken kom bort när han plockade blåbär 😳
Vi klarade oss tackochlov.
Enligt sägnen har området fått sitt namn efter en pojke vid namn Olof. Han ska ha blivit bortrövad av troll efter att hans mor mjölkat ihjäl en trollko. Pojken kom bort när han plockade blåbär 😳
Vi klarade oss tackochlov.
Är det inte jättefint!?
Nästa favorit är Häståsen.
Dit upp var det geggigt värre i maskinspåren.
Det är egentligen bara ett berg med ett gammalt brandbevakningstorn högst upp. Men högt upp är det och det är förstås utsikten jag gillar. Om jag nu inte vore så förbannat höjdrädd hade jag ju klättrat upp i tornet och njutit av ännu större vyer.
Det är egentligen bara ett berg med ett gammalt brandbevakningstorn högst upp. Men högt upp är det och det är förstås utsikten jag gillar. Om jag nu inte vore så förbannat höjdrädd hade jag ju klättrat upp i tornet och njutit av ännu större vyer.
Men jag kom bara till första avsatsen....
Efter Häståsen drömde vi, eller jag i alla fall, om lätt utförslöpning meeeen på denna den skuggiga sidan av bergen ligger snön fortfarande djup och det blev till att pulsa mest hela tiden. Korta, korta avsnitt av barmark där solen legat på. Men mest snöpuls. Fotlederna värkte till slut av kylan.
Efter Häståsen drömde vi, eller jag i alla fall, om lätt utförslöpning meeeen på denna den skuggiga sidan av bergen ligger snön fortfarande djup och det blev till att pulsa mest hela tiden. Korta, korta avsnitt av barmark där solen legat på. Men mest snöpuls. Fotlederna värkte till slut av kylan.
Åbergs fäbodar är en övernattningsstuga som är låst men öppen för alla att övernatta i. Hehe.
Alltså man får ringa stugansvarig så får man koden till låset.
Där finns även en kallkälla/bäck. Tydligen är inte vattnet kontrollerat läste jag nu när jag researchade 🙈 - men jag drack då av det och har varken svullnat upp eller tappat kroppsdelar sååatte.
Plötsligt gjorde J ett jämfotahopp och kvävde ett tjej-skrik. På marken bredvid låg en rädd-förbannad svart huggorm. Allt den ville var att ligga och sola så ska det JOGGAS mitti skogen och snön??
Till slut nådde vi äntligen favorit nr.3 Rönnåsen! Utsikten sträcker sig över hela Ockelbo och många mil därtill. Vi satt där en stund och drack vatten i solskenet innan jag ringde pappa och bad om skjuts hem.
UTSIKTEN!
19km i bena!
Så lycklig att det ens GICK att förflytta sig så långt utan att lungor och ben strejkade!
Jooo, det var skitjobbigt.
- Men det var inte omöjligt (:
