soft-vecka

Var tionde vecka har jag s.k. "admvecka" på jobbet.
Då är jag schemalagd
måndag -fredag 8:30-16:30. 
Riktigt soft med andra ord.
Så imorse tog jag en hyffsat lång promenad i godan ro med Sigge före dagis. Gick därefter till tunnelbanan och klev ombord på en, två tidigare avgångar än jag brukar. 
Så gott om tid hade jag.
Planerade för att ta mig en moccalatte i personalmatsalen på jobbet innan jag skulle infinna mig på avdelningen.

Noterar när jag kommer upp på perrongen att det är rätt mycket folk. Men tänker belåtet att "så är det väl, när man har sådana kontorstider".

Vi åker iväg och redan efter Telefonplan börjar tåget stötvis ta sig fram i tunneln mot Midsommarkransen. Sen håller det på så. Vi krypkör ryckvis. Det är jättetrångt.
Efter drygt 30minuter har vi kommit till Mariatorget. Då åker vi allihop av. Tåget tas ur trafik. På perrongen står redan som du förstår en hel del folk. Vårt tåg tuffar tillbaka söderut. Alla är sura.
Jag är matt och svettig.
Efter en stund kommer ett nytt tåg,fullt med folk. Lyckas klämma mig ombord och den ryckiga färden fortsätter.
Får blodtrycksfall och flimmer i ögonen. Vajert om man ska skämma ut sig med att svimma mitt i rusningen också. Sätter mig på huk på golvet bland alla ben. Folk sneglar på mig men tittar helst bort. Kallsvettas.
Efter en evighet har vi hostat oss fram till TC.
Jag tar mig av tåghelvetet och försöker hitta en bit bänk att sitta på. Omöjligt.
Hänger till slut över den där muren som omgärdar trappan som leder ner till blå linje.
Får huvudvärken från helvetet.
Tänker att jag hänger där resten av dagen. Eller tills en vakt avvisar mig.

Samlar mig och går ner mot blå linje. Tänker att där är i alla fall lugnt och ostressigt.
Fel.
Det visade sig vara trubbel även på blå linje.
Ett tåg kom efter några minuter men jag hade inte en chans att komma ombord.
Lovade mig själv att i Rådhuset ska jag minsann in på Pressbyrån och köpa mig en godispåse som plåster på denna hemska färd.
Kliver till slut av i Rådhuset. Bara för att upptäcka att någon jävla nöt tryckt nödstopp på båda rulltrapporna.
- Nu är Sundbergskan nära gränsen. Klampar uppför trappen, förbi Pressbyrån och sätter mig på en bänk utanför jobbet med luggen fastklibbad av svett i pannan.

Fy. Fan.

Hastade sen in kvarteret, bytte om på rekordtid och sladdade in på avdelningen med andan i halsen. 
40minuter sen...

Eftersom huvudvärken frodats hela dagen blir det glass till middag.

Hejdå.

kutaspring.blogg.se

Löpning. Hund. Blommor. Inredning.

RSS 2.0